Värdebaserad ledning och kulturstyrning – fallet Hammarby IF
Skriven av K6 © och publicerad på bloggen Sederade dagsedlar 100521. Citera gärna men ange källa.
Managementmode och tidsuppfattning
Sedan början av 1980-talet har värdebaserat ledarskap och styrning av olika företag och organisationer via försök att forma en kultur som ska knyta medarbetarna emotionellt samman med ledningens mål och generera ”följare” som tar rätt beslut och är engagerade, blivit vanligt. Förebilder är i inte så liten utsträckning religion och kyrka men också tro på starka ledare. Jag kom att tänka på detta när jag av en händelse snubblade över en artikel på sajten Fotboll24. Om jag förstår det hela rätt är den publicerad för fjorton och en halv månad sedan, den 5/3 2009.
Fjorton och en halv månad kan vara en lång tid. Mina femton månader långa militärtjänst i ett avlägset 1980-tal kändes som en lång tid. I det lilla barnets värld kan fjorton och en halv dag fram till jullovet kännas som en eon. I många andra sammanhang är fjorton och en halv månad inte mer än en fis i rymden. I dagens hyperreella ekonomi och stressade arbetsliv är det att betrakta som en ganska lång tid. Men när det gäller försök att påverka eller utveckla kulturer, som företagskulturer, så är det att betrakta som relativt kort tid. Skulle en företagsledning bestämma sig för att formulera en vision, sammanlänkade värden som förväntas införlivas i medarbetarvardagen, osv så kan man i en större organisation med mycket medvetet och ständigt pågående arbete med just detta eventuellt skönja vissa resultat som ”satt sig”, blivit institutionaliserade eller blivit praktik efter fjorton och en halv månad. Dock är sannolikt mycket arbete kvar innan kulturen ”är färdigbyggd” (det blir en kultur inom parentes sagt aldrig).
Ett styrdokument presenteras
Hur som helst handlade artikeln om Hammarby IF. Jag är ju inte hammarbyare, utan djurgårdare. Jag läste den ändå, med tanke på larmrapporterna från Söderstadion om klubbens katastrofala ekonomi. Konkurs kan vara ett nära förestående alternativ förefaller det i nyhetsrapporteringen. Vi får väl se hur det blir med den saken. Men det intressanta var att då, för fjorton och en halv månad sen, strax innan allsvenskan skulle dra igång för 2009, så presenterade klubbens VD Michael Andersson och dess ordförande Jan Friedman just en vision och ett försök att forma klubbens/företagets kultur. Man presenterade en ”Sovjetinspirerad femårsplan som ska få fart på Bajen fotboll” och se till att klubben blev en framgångsrik sådan framöver. Den skulle enligt rubriken ”göra Bajen bäst”. Man presenterade ett ”styrdokument” som styrelsen tagit fram. Dokumentet hade, helt i linje grundkursen i organisation på Handelsstudenters första termin, en formulerad ”vision” i form av fyra formulerade mål och tre formulerade ”kärnvärden” som skulle internaliseras av medarbetarna i organisationen och forma deras arbetsinsats, så målen skulle komma att nås. I teorin alltså.
Dokumentets centrala "mål/visioner" och "kärnvärden"
Jag citerar här det centrala stycket i artikeln där mål och kärnvärden beskrivs. Den övergripande visionen tolkar jag som att Hammarby IF ska ”vara bäst”, men artikeln och ordförande Friedman är inte helt lättolkad härvidlag. Eventuellt sätter man = mellan vision och mål. Det spelar mindre roll just nu, det brukar i dokument av den här typen vara en salig röra av sammanblandning mellan begrepp som kultur, värde, värdering, norm, vision, mål, m m. Här kommer citatet:
”– Det är bra med en karta och kompass om vart vi är på väg, säger Jan Friedman. Sätter man upp mål skall de också kunna vara mätbara. Varje år bör vi spegla oss själva och fråga oss om vi lever upp till de kortsiktiga och långsiktiga målen.
De uppsatta målen i det officella "styrdokumentet" ser ut så här:
• Hammarby ska under de tre första åren vara sämst fyra i Allsvenskan eller seger i svenska cupen.
• Första året i den nya arenan som står klar antingen 2012 eller 2013 ska Hammarby koras till Svenska mästare.
• Inom två år ska klubben ha minst två nya landslagsspelare
• På slutet av femårsplanen ska Hammarby ha fördubblat omsättningen från 80 till cirka 150 miljoner kronor
Samtidigt har styrelsen tagit fram tre kärnvärden som ska definera det nya Hammarby fotboll.
• Gemenskap, Glädje & Underhållning
• Tradition, Passion & Engagemang
• Viljan att vinna & professionalism ”
Jag kommenterar inte här hur ”välgjort” eller uselt mål och kärnvärden är formulerade, relaterat till teorin. Men jag vill istället rikta fokus på vilka som ”tagit fram” detta. Styrelsen. Notera det. Så ser det ofta ut, det är folk i organisationens topp, om än oftare i toppadministrationen än kanske själva styrelsen (som dock så gott som alltid beslutar om dem) som konstruerar denna typ av dokument. Inte sällan blir det därför fiasko eller ren plakatpolitik. Kort sagt, det är svårt, mycket svårt att trycka ner sådana här dokument, hur vällovligt det än må vara, i medarbetarna på golvets halsar. Det leder sällan till internalisering, implementering eller ens nödvändigtvis efterlevnad. Historierna om motstånd och om denna typ av tomma fraser som källa för ironisering om ledningen istället, är inte ovanliga.
Fjorton och en halv månad senare, vad har hänt? Hur har styrelsens och VD’ns försök till kulturstyrning lyckats? Ska vi titta på ”de tre kärnvärdena” först? (Jag ser personligen inte tre värden där, utan lite fler och i en något märklig mix.)
Gemenskap, Glädje & Underhållning.
Såhär knappa 15 månader senare kan väl konstateras att gemenskapen inte verkar känneteckna klubbens verkliga kultur. Mobbning av spelare från tränarhåll, egoism från spelarhåll, brytningar mellan styrelse och VD, konflikter mellan supportrar och styrelse, hot mot ordförande, ungdomstränare som avgår utan att berätta varför, fystränare som sjukskriver sig pga arbetsplatskonflikt, VD som hoppar av, ja, vi stoppar där. Vi kan väl konstatera att Glädjen inte är det som förefaller känneteckna organisationen. Eller dess medlemmar. Underhållning, tja, det överlåter jag åt hammarbypubliken att avgöra. Cirkus kan ju vara kul för oss utomstående i alla fall.
Tradition, Passion & Engagemang
Vi trampar vidare med Tradition, Passion & Engagemang. Här ser vi ju hur just traditionen, i form av organisationskulturen som ju är ”det som sitter i väggarna” snarare har varit i konflikt med målen man satt upp och visionen att ”vara bäst”. Med all respekt, Hammarbys tradition är att inte vinna. Att sätta upp tradition som kärnvärde i just denna organisation borde ge rött kort omgående tycker man. Passion då? Ja, vad är passion egentligen? Tittar vi i Svenska Akademiens Ordbok så ser vi att den första innebörden som nämns är ”A lidande o. d.”. Ordet exemplifieras med: ”Kristi lidande i samband med hans död på korset.”. Även om det är träffande, kan jag tänka att en och annan bajare tycker, så skulle jag ju knappast styra min organisation med just lidandet som ledstjärna. Men olika är smaken. Engagemanget då? Jodå, det verkar ju finnas inledningsvis i superettan bland supportrarna. Hur det är i organisationen i övrigt är svårbedömt, men spelare som vägrar sänka sina löner (inget konstigt med det egentligen) och redan nämnda konflikter och diverse klubbpotentater som närmast likt ett lämmeltåg lämnar skutan tyder ju inte på att kärnvärdet vunnit mycket mark i organisationen.
Viljan att vinna & Professionalism
Så har vi ”det tredje kärnvärdet”; Viljan att vinna & Professionalism. Viljan att vinna förefaller då, så här fjorton och en halv månad senare, flera gånger ha devalverats på vägen. Stolta målen har upprepat (tvingats) revideras nedåt. Senaste revideringen måste ju vara till det ganska måttliga målet ”ta en poäng på hemmaplan mot något jävla lag”. Professionalismen saknas på många håll och kanter, förefaller det, i det vardagliga arbetet i organisationen. Det handlar om amatörmässigt formulerade kontrakt, amatörmässigt säkerhetsarbete, och, tycker jag som utomstående, klantigt skötta relationer till sponsorer och en allmän tafflighet. Kan dock ge erkännande för att Hammarbys nya hemma- och bortaställ är ett stort steg framåt jämfört med senare år. Men det är långtifrån samma som att professionalism kännetecknar organisationens kultur.
Mål/vision – viljan att ”bli bäst”
Vi kan ju då konstatera att på ”kärnvärdespunkten” fallerar kulturstyrningen närmast fullständigt, så här en tid efter den stolta lanseringen. Hur är det då med mål/vision?
Tja, mål 1 ”Hammarby ska under de tre första åren vara sämst fyra i Allsvenskan eller seger i svenska cupen.” överlevde ju knappt själva presskonferensen. Mål 2 ”Första året i den nya arenan som står klar antingen 2012 eller 2013 ska Hammarby koras till Svenska mästare” går ju inte att avgöra än. Inget talar för detta i dagsläget, men likt detta med passionen och kristi lidande på korset, så finns ju alltid chansen till mirakel. Om man tror på sagor alltså. Mål 3: ”Inom två år ska klubben ha minst två nya landslagsspelare” – det är sannerligen ingenting som tyder på detta ska nås. De landslagsspelare man haft under senare år har sålts av eller stannat i utveckling/petats ur landslagsdiskussioner. Och slutligen mål 4: ”På slutet av femårsplanen ska Hammarby ha fördubblat omsättningen från 80 till cirka 150 miljoner kronor”. Det har bara gått fjorton och en halv månad, men redan ligger konkursen på lut. Det blir nog svårt, Bajen.
Summering från en utomstående iakttagare
Summan av kardemumman: Det här med kulturstyrning och värdebaserad ledning är inte lätt. Det är speciellt svårt om värden och visioner/mål sätts upp av personer som inte känner till organisationen på golvnivå. Som vet vilka faktiska värden, värderingar, normer, vanor, språk, etcetera som finns i organisationen i fråga. Jag tror Hammarbys topplednings försök till kulturstyrning totalhavererade, och faktiskt bidragit till det kaos som förefaller känneteckna klubben i dagsläget. Sannolikt har det haft just denna nedbrytande effekt. Ur det perspektivet är nog fjorton och en halv månad en väldigt kort tid.
Jag är som sagt inte Hammarbyare och detta är skrivet från ett utifrånperspektiv. Jag har heller ingen insyn i klubben i fråga. Jag är dock rädd att samma kaos skulle kunna drabba min egen klubb. Igen. För det har sannerligen varit rörigt i Djurgården genom många av mina levnadsår.
