...att Expressens ledarredaktion återgäldar Ohlys bjudning med en strut i egen bur.
För det första: Jag är så innerligt trött på att borgerliga proffstyckare använder sig av knepet att måla upp en bild av att socialister "sviker sina ideal/spelar på fel planhalva/är skenheliga" etcetera, som man gör även i denna ledarartikel 100513. Jag tror förvisso att dessa borgerliga tyckarpräster och -prästinnor är åtminstone normalbegåvade i normalfallet. De vet givetvis, att vi lever i ett kapitalistiskt samhälle. Vi verkar alla, påverkade av dess logik. (Eller ibland totala illogik.) Du, jag, proffstyckare och vänsterpartiledare - lika för alla. Det går inte att tänka bort. En rimligt pragmatisk människa måste ibland, tills vidare, agera utifrån den kapitalistiska hegemonins realitet. Ansvaret för detta vilar dock främst på de aktörer/krafter som drivit fram och förespråkar dagens kapitalistiska "drömvärld". Inte socialisten, oavsett hur pragmatisk denne är i det enskilda fallet. Kort sagt, är det Expressens ledartyckare som frammanar förutsättningarna för just det, som man "kritiserar". Så bekvämt. Och så fegt.
För det andra: det är fullkomligt omöjligt att förstå vilken position Expressens ledarredaktion intar i relation till den problematik Ohly pragmatiskt hanterar, utifrån den text man producerat. För att vara borgerliga proffstyckare, så är texten i märklig avsaknad av egen ideologisk positionering i relation till problemet. Det enda vi förstår är att man tycker att Ohly är skenhelig och gör självmål. Så bekvämt. Och så fegt.
För det tredje och sista: Supporterskap är inte nödvändigtvis rationellt. För det är det vi talar om när det gäller Ohly. Det är supportern, djurgårdaren, som talar. Det är rätt tydligt, utifrån hur frågan som Metrojournalisten i den ursprungliga intervjun ställer är formulerad: "Ändå hejar du på ett riskkapitalbolag. Hur hänger det ihop?– Haha. Mycket finns att säga om Djurgården, men de har en stolt historia och är fortfarande en medlemsbyggd förening. Men alla idrottsföreningar har tvingats anpassa sig till en kommersialisering." Supporterskapet är ofta irrationellt, fråga gärna närmaste Hammarbyare, eller Halmian. Det är känslobundet. Det är kärlek till en idé, som inte kan mätas med samma måttstock som att vara anställd i ICA eller att källsortera sopor. Det är inte "rationella val" på en marknad, där man köper en produkt. Det är för många snarare lidande i spöregn på slitna betongläktare och ständigt krossade drömmar. Det är inte bekvämt. Och det är inte fegt. Det är kärlek - och den är fanimig långtifrån rationell.
Problemet ligger i citatet "Det kanske är rimligt att de får särskilda villkor så att vi kan behålla en elit i Sverige". Han tycker det är ok med gräddfiler för idrottsmän samtidigt som läkare, industridesigners, IT Arkitekter beskattas så att de lämnar landet.
SvaraRaderaVisst, jag ser också en problematik med det uttalandet. Samtidigt är det en realistisk bild som är just en konsekvens av kommersialiseringen av idrotten.
SvaraRaderaAtt vilja göra skatteundantag för 22 mänskor som springer omkring på en gräsplan och sparkar på en boll... det alltså DET som du drar lans för och försvarar? Och samtidigt förväntar du dig att bli tagen på allvar?
SvaraRaderaNi sportfånar måste tammefan vara det mest löjeväckande som Gud fader har skapat!
Hej Tomas. Då kanske du läste mitt inlägg slarvigt. Jag drar inte en lans för skatteundantaget. Ingen skulle bli gladare än jag om svensk fotboll kunde avkommersialiseras. Vad jag kritiserar är en generell borgerlig debatteknik, i första hand, plattheten i Expressens ledarartikel i andra hand och oviljan att förstå supporterskap i tredje hand. Om det sistnämnda gör mig till en löjeväckande sportfåne - fine. Men en sak ska du ha klar för dig - nån gud var inte inblandad i skapelsen av mig.
SvaraRadera1. Det där med "borgerlig debatteknik" är nonsens. Det finns inga specifikt borgerliga eller socialistiska debattekniker. Det är individen bakom det skrivna som är ansvarig för retoriken i detsamma, inte hela den grupp av människor som delar åsikt med skribenten. Att hävda att borgerliga sympatisör skulle vara benägna att ägna sig åt en viss retorik är lika klyftigt som att påstå att "negrer har rytmen i blodet". Skärp dig.
SvaraRadera2. Ideologisk positionering? Okej här ska du få den: Det finns en grupp rakryggade och hedervärda medborgare som försörjer sig genom att jaga dammråttor dvs att städa. Inte världens roligaste jobb. Men de gör hellre detta än att stämpla a-kassa. Att hellre städa än att ligga sina medmänniskor till last! Imponerande. Vardagshjältar, tammefan.
Men för dessa människor vill Ohly inte ha "särskilda villkor" (RUT). De ska göras arbetslösa. Men fotbollspelare vars genomsnittslön är över 60.000 kr/mån... dem vill han ha "särskilda villkor" för. Att du inte ser bristen på ideologisk stringens utan att jag eller Expressen måste exemplifiera på detta sätt tycker jag faktiskt säger mer om dig än om Expressen.
3. Om supporterskap är irrationellt, vad har det i politiken att göra? Sveriges Regering leder nationen, bildar chefsgrupp över nio miljoner människor. Tycker du att irrationalitet är att rekommendera i den positionen, med det ansvaret?
Själv är jag en stor kulturvurmare, men jag avskyr samtidigt den del av kulturskaparna som tycks tro att deras kulturfäbless ger dem carte blanche till skattekistan. Ohlys och ditt fotbollsintresse är INTE skattebetalarnas problem!
Käre Tomas, vi tycker olika i sak. Jag hävdar bestämt att just den retoriska finten, debattekniken jag illustrerade är just en som borgare använder sig av, men som inte är "tillgänglig" för socialisten, t ex. Det är liksom ingen större poäng med att påpeka att en som förespråkat marknadifiering av tidigare offentligt driven verksamhet också sätter sina egna barn i en fristående skola. Eller hur?
SvaraRaderaJag håller med dig om att städarbete är undervärderat. Både ekonomiskt och kulturellt. Jag har själv arbetat som hotellstädare. Du kanske också har egna erfarenheter i branschen? Däremot är jag inte intresserad av att bidragsfinansiera höginkomsttagares köp av städtjänster. Jag applåderar heller inte, personligen, speciella skatterabatter för högt avlönade fotbollsspelare. Men jag inser det kapitalistiska systemets krav härvidlag.
Till sist: det var ju inte Ohly som länkade samman fotbollssupporterskapet med inrikespolitiken. Det var ju faktiskt Expressen. Om jag tycker att irrationalitet ska tillåtas människor i beslutande positioner. Absolut. Tänk om alla var totalt hyperrationella (enligt vems logik fö?) och arbetsfixerade för jämnan. Fy fan vilket samhälle det skulle vara. Jag hoppas verkligen att de flesta riksdagsmän likväl som börsbolagsdirektörer har ett större register än så. De får för mig till exempel vara såväl älskare, gourmeter, fritidsfiskare eller operaälskare. Så länge det inte innebör otillbörligt gynnande eller brottslighet i arbetsrollen, är väl det bra? Eller ska bara barnlösa politiker tillåtas, så inte det kan riskeras att man tilldelar utbildningsväsendet onödigt mycket pengar?
Puss.
För det första är det skillnad på skatterabatt och bidrag. Det första handlar om att låta någon få behålla mer av sina pengar. Det andra är att ge en almosa från det allmäna.
SvaraRaderaFör det andra så är det Ohly som tar hela från supportrskap till skattepolitik genom citatet som Matte pekar på.