Jag associerar The Ropes med band som mina husgudar The Chameleons, men också med Interpol, The Maps. Och just när det gäller kritiken av konsumtionssamhället kanske med 1977-års Poly Styrene och X-ray Spex. Det är ingen dålig mix. Jag kan sluta springa för livet. Och istället fritt ladda ner The Ropes skivor från deras egen sida.
lördag 1 maj 2010
"When things are artificially bright, I run for my life".
Kanske är det åldern. Kanske sederingen. Men det är alltför sällan som ny musik griper tag i mig. För nån vecka sen så träffade dock New Yorkbandet The Ropes rätt. EP'n Love is a Chain Store är med sina tre låtar en lågmäld, sugande spark i affärsgalleriornas neonupplysta skrev. Speciellt träffande mina känslosträngar för tillfället är låten Civil Lanterns som illustrerar den ångest som kan vara förknippad med inträdet i konsumtionens upplevelseindustriella ljussken. Det kan locka ibland, men likväl frammana känslor av att man vill fly för livet till ett ställe som är kravlöst, chosefritt (se där, ännu ett utrotningshotat ord!) och dovt.
Etiketter:
konsumtionssamhället,
kultur,
musik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar